Studie av de biomekaniska kraven för individuella yogaövningar

University of California undersökte de biomekaniska kraven för sju vanligt förekommande yogaövningar hos äldre vuxna.

För detta ändamål deltog 20 seniorer i två 60-minuters Hatha yogaklasser i veckan under en period av 32 veckor. Vridmomenten på ledaxeln i de nedre extremiteterna (DM) mättes i positionerna stol, planka, träd, krigare II, sidoplanka, halvmåne och balans på ett ben.

ANOVA och Tukey post-hoc-test användes för att fastställa skillnaderna mellan positionerna, och elektromyografi ingick också. De olika positionerna gav olika värden.

Halvmånen ställde t.ex. de högsta kraven på höftflexion och knäextension, medan trädet i frontalplanet gav den starkaste DM i höft- och knäadduktorerna.

Forskarna identifierade trädfiguren som en särskilt lämplig ställning för seniorer, eftersom den främjar balans. De elektromyografiska fynden överensstämde med den DM som observerats.